Nu har jag tappat mitt bloggande igen helt ett tag..
Jag har helt varit uppe i mig själv och att bli ätstörningsfri sen sist och inte haft ork nog att varken blogga eller reflektera över mina känslor mer än i psykologrummet. Men nu provar vi ett tag igen!
Idag ska jag till SCÄ vid 3 och Tomas ska följa med, förmodligen iaf. Han hade en del strul på jobbet idag och han kanske inte kan gå tidigare iallafall. Jag blir bara mer och mer trött på hans jobb! Allt är så jäkla struligt och bökigt jämt. Inte ens när han har förberett dem på att han måste gå tidigare så är det säkert att det går. Och de har ingen koll på den ekonomiska biten heller och det blir fel både här och där... Skit!
Efter förra Idun-veckan så bestämde jag och Anders att vi skulle testa att inte boka in något samtal eftersom det är ganska bra att prova stå lite på egna ben.. Det tog till måndagen eller tisdagen veckan efter innan jag ringde första gången. Sen ringde jag även fredag och söndag och på måndagen när han ringde upp mig så fick vi boka ett samtal iallafall. Känns inte så bra faktiskt. Det känns som ett ganska fett nederlag. Det är så jäkla kasst att trots att man mår mycket bättre så kommer svackorna och krasherna med jämna mellanrum ändå! Ibland börjar jag nästan fundera över om jag verkligen mår bättre.. Hur vet man?
Men jag har ju faktiskt fått en del fysiska fördelar av behandlingen iallafall som typ mindre näsblod, mindre magkramper, fryser inte längre, mindre knottror på armarna och i övrigt bättre hy och så vidare...
Kanske är det värt det bara för det! Tänk positivt Malin!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar